Igår hade jag ny tid hos företagsläkaren för nytt samtal!
Det gick mycket bättre denna gång och kunde faktiskt prata om olyckan utan att bryta ihop helt som förra gången.
Han godkände mig för att återgå i tjänst igen vilket jag blev glad över.
Vill ju såklart tillbaka till vardagen efter allt, man behöver det, jag behöver det i alla fall.

Hade en tur på schemat med endast Gnesta vilket jag var väldigt glad över, att få slippa åka norrut första dagen.
Dessvärre blev jag ?friskanmäld? för sent så den turen försvann.
Fick se nya jobbet de lade ut på mig istället, en vändning i upplands Väsby som jag hade samma dag som olyckan skedde.

Det bokstavligen knöt sig i magen och kände verkligen obehag inför det jobbet.
Pratade med chefen och blev lite ändring så slapp det jobbet.
Istället har jag stått infovärd på city en stund på morgonen för att sedan åka förbi olycksplatsen tillsammans med en kollega. Just bara för att få åka förbi där innan jag ska ut och jobba själv.
Det kändes otroligt skönt att bara få passera med sällskap, kravlös åkning.
Man kände sig lite skakis när man rullade in mot Solna, men det gick bra ändå.

Imorgon ska jag tillbaka till jobbet på riktigt och har en egen tur utlagd. Lite nervöst att åka själv men samtidigt skönt.
Man måste ju tillbaka till vardagen igen.

Har verkligen fått så sjukt fint stöd av kollegorna. De checkar av läget då och då, frågar hur man mår osv.
Känns så jäkla skönt! Har många att prata med om det känns jobbigt någon dag.

Har nyligen varit ute på en liten powerwalk. Har regnat precis hela dagen i stort sett, men nu när det äntligen blev uppehåll så passade jag på att snöra på skorna och ge mig ut en sväng.
Behöver verkligen komma igång med träning igen. Nu är semestern slut så nu är det färdiglatat för denna sommar.

Måste ge mig själv en spark i baken tror jag!